Vi tog av oss båda paren tillsammans,lämnade dem under bladet.Sanden gav efter för mitt steg,du tog mig i vecketpå ärmen, sedan i handen,släppte sedan precisnär vattnet kom svalt och stillatill fotsulans lilla båge.Du drog upp kjolfållen,knöt den på ena sidan.Jag vek upp byxbenet,gjorde en lite bredare rulle.Du rättade till min vikning,jag tog ett litet steg åt sidan.Ned i vattnet kom förstskuggorna av våra omfamningar.Upp till anklarna, älskling,så långt som sanden finns.Du ritar en cirkel,jag låter cirkeln föra mig.En våg passerar emellan,en annan kommer under oss.Du kallar på mig med låg röst,jag går närmare rösten.Rita ropade där uppifrån:det finns mogen frukt i odlingen.Du lyfte två fingrar,jag gjorde en kortare sväng.Solen föll sönder i småstenpå botten av det skiftande vattnet.Du tog upp en i din kupadehand; jag kysste din nacke.På trappsteget räcker du migtyget du hade på axeln.Jag torkar ena vristen,du räcker mig den andra.Upp till anklarna, älskling,så långt som sanden finns.Du ritar en cirkel,jag låter cirkeln föra mig.En våg passerar emellan,en annan kommer under oss.Du kallar på mig med låg röst,jag går närmare rösten.Din fot ryms i avtrycketsom min just lämnade.
Brasilianskt portugisiskt original
Tiramos os dois pares juntos,deixamos debaixo da folha.A areia cedeu no meu passo,você me tomou pela dobrada manga, depois pela mão,depois se soltou bem na horaem que a água chegou fria e mansaà curva pequena da sola.Você recolheu a barra da saia,prendeu com um nó de um só lado.Eu dobrei a perna da calça,fiz um rolo um pouco mais largo.Você consertou minha dobra,eu dei um passinho de lado.Na água chegaram primeiroas sombras dos nossos abraços.Até o tornozelo, amor,até onde a areia ficar.Você desenha uma roda,eu deixo a roda me levar.Uma onda passa no meio,outra vem por baixo de nós.Você me chama baixinho,eu chego mais perto da voz.A Rita chamou lá de cima:tem fruta madura na horta.Você levantou dois dedos,eu fiz uma volta mais curta.O sol se desfez em pedrinhasno fundo da água que muda.Você trouxe uma na conchada mão; eu beijei sua nuca.No degrau você me ofereceo pano que estava no ombro.Eu seco um dos seus tornozelos,você me oferece o outro.Até o tornozelo, amor,até onde a areia ficar.Você desenha uma roda,eu deixo a roda me levar.Uma onda passa no meio,outra vem por baixo de nós.Você me chama baixinho,eu chego mais perto da voz.Seu pé cabe dentro da marcaque o meu acabou de deixar.
